RUBRIKER
Försättsblad
Sammanfattning
Förord (frivilligt)
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
1.2 Syfte & Frågeställning
1.3 Avgränsningar (frivillig)
1.4 Teori
2. Tillvägagångssätt/”Metod”
3. Datainsamling
4. Analys av resultatet
5. Kritisk Reflektion & Diskussion
6. Slutsatser
7. Rekommendationer (frivilligt)
Källförteckning
Bilagor
SAMMANFATTNING
Sammanfattningen eller det som kallas för Abstract skrivs sist när arbetet är helt klart. Syftet är att sammanfatta alla delar av arbetet med någon enstaka mening så att läsaren snabbt kan få en uppfattning om innehåll och resultat är relevant för det som personen letar efter.
En sammanfattning ska:
- Innehålla titel+författares namn
- Innehålla cirka 1-2 meningar från varje respektive del (riktmärke är totalt ca 120-150 ord)
- Innehålla 5 nyckelord som beskriver innehåll och ämne
Exempel:
EN STUDIE OM NYCKELTAL OCH MOGNADSGRAD UR ETT INKÖPSPERSPEKTIV
LINDA VESTIN, FRIDA JAKOBSSON & AMANDA LANDRÉ
FÖRORD
Förordet ska vara kort och ge fakta om rapportens tillkomst som inte berör det tekniska innehållet. Här kan du tacka alla som hjälpt till på något sätt. Det är inte nödvändigt att ta med ett förord i rapporten.
1. INLEDNING
Här börjar rapportens huvuddel. Huvuddelen ska delas in i numrerade kapitel och, i förekommande fall, i numrerade underavsnitt med beskrivande underrubriker enligt denna rapportmall. Beroende på typ av studie kan detta skilja sig något men utgå från detta upplägg så länge det är relevant.
Inledningen ska beskriva varför ämnet är intressant att studera, dagens situation och bakgrunden till problematiken som ert arbete kommer att handla om.
Generellt börjar ni med att förklara i allmänna ordalag för att sedan smalna in området mer specifikt. Var så konkret ni kan i inledningen, använd statstik, siffror och konkret fakta för att beskriva varför ämnet är relevant, hur viktigt samhället, företag eller andra intressenter anser att det är.
Om ni exempelvis skriver om Energieffektivisering av en byggnad så beskriver ni i Inledningen varför energieffektivisering är viktigt och om det exempelvis finns riktlinjer eller politiska mål. Det är också bra att beskriva och visa på statistik för hur det ser ut historiskt fram till idag.
Vagt Exempel:
Energieffektivisering blir allt mer viktigt och många tycker att nya hus måste bli mer effektiva (Boverket, 2018).
Konkret Exempel:
Energieffektivisering blir allt mer viktigt i dagens samhälle då Riksdagen (2017) satt som mål att energiförbrukningen ska sänkas med 20% fram till 2020. För att lyckas med det har Boverket (2018) tagit fram nya riktlinjer som innebär att nya hus som byggs endast ska förbruka max 100 kilowattimmar per kvadratmeter.
1.1 PROBLEMBAKGRUND
Problembakgrunden beskriver utifrån inledningen det faktiska problemet som arbetet har för avsikt att lösa. Stycket ska följa naturligt på texten i inledningen utan att upprepa denna och visa konkret vad problemet är och varför det behöver lösas. Det går att ha den som en underrubrik till inledningen eller låta ett nytt stycke följa på texten från inledningen.
Om studien utförs hos ett företag är det ofta vanligt att företaget själva har berättat vad problemet är och vad de försöker uppnå för att lösa det, och det är den studerandes uppgift att genomföra det genom sitt examensarbete.
Konkret Exempel:
Företag X har under flera år strävat efter att sänka energiförbrukningen på deras nybyggda hus för att uppnå Boverkets nya krav. 3 områden, vind, fönster och väggar, har identifierats som högre prioritet men det finns inte några uppgifter på vilken av dessa tre som har bäst potential utifrån företagets situtation. Denna studie har för avsikt att analysera dessa tre områden och ta reda på i form av beräkningar vilket av dem som har bäst förutsättningar att minska energiförbrukningen (Företag X, 2019).
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Själva syftet bör formuleras i en till max två meningar. Vanligtvis börjar meningen med “Syftet med studien är…”
En studie kan vara beskrivande, utforskande, förklarande eller problemlösande i sin utformning och avgör dels vilka typer av svar ni letar efter och hur era frågeställningar ska formuleras, men också hur dessa svar ska användas och analyseras.
”Syftet med studien är att hitta orsaken till temperaturskiftningarna inne i Villa A och åtgärda problemet.” (Problemlösande)
”Syftet med denna rapport är ta fram energisparande åtgärder på en villa i Mälardalen samt se om åtgärderna är lönsamma.” (beskrivande+förklarande)
”Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag arbetar med inköpsflexibilitet för att tillgodose en varierande efterfrågan vid kundordertillverkning” (utforskande)
Beskrivande
Beskriver hur något fungerar eller utförs
Ser på bredden och jämför olika delar
Exempel: Beskriver olika metoder för att effektivisera energianvändningen i en byggnad (Isolering av vind och väggar, byte av fönster, byte av ventilationssystem m.m.
Utforskande
Beskriver på djupet hur något fungerar eller utförs.
Fokuserar på ett område men går in på detaljer
Exempel: djupdykning hur tilläggsisolering av en vind går till
Förklarande
Söker orsakssamband och förklaringar till hur något fungerar eller utförs.
Kräver i regel experiment eller tester för att kunna besvaras.
Exempel: Vad ger bäst effektiviseringsvinst: Tilläggsisolering av vind eller byte av fönster?
Problemlösning
Identifierar ett problem och hittar lösningar på problemet
Vanligt speciellt inom teknikområdet
Exempel: En värmeläcka har hittats i en fastighet, studiens syfte är att hitta metoder för att täppa till läckan och minska elkostnaden.
Frågeställningar
Med utgångspunkt från syftet ska du sen formulera konkreta frågeställningar. Frågeställningarna bör inte vara färre än tre eller fler än fem.
- Frågor som kan besvaras med ja eller nej-svar bör undvikas och formuleras annorlunda.
- Frågor bör vara specifika och avgränsade
- Frågorna bör vara så avgränsade att de går att besvara inom den givna tiden.
Exempel på en för generell fråga:
Hur kan vi förbättra miljön?
En bättre fråga: Hur kan Västerås Stad bättre ta hand om det material som inte går att källsortera?Exempel på en JA/NEJ fråga:
Går det att förbättra Västerås Stads upphandlingsprocess?
En bättre fråga: Vilken metod använder västerås stad för utvärdering av sina upphandlingar? Finns det andra metoder som inte används idag?Exempel på en fråga som kräver tid för att besvara:
Vilken effekt gav tilläggsisoleringen av vinden i villa A?
En bättre fråga: Vad är den beräknade effekten av tilläggsisoleringen av vinden i villa a?Exempel på frågeställningar eller problem:
- Vilka störningar uppkommer på transportbanden mellan fals och stacker i ett tryckeri? Hur kan dessa problem lösas?
- Vilka operationer vill Företag X automatisera vid packningen av material vid MSP?
- Hur kan rapid programmering användas för att skriva rutiner för att få en Gradningscell att fungera.
- Hur kan företag utvärdera säkerheten och nå standarden för IEC 62061 och ISO 13849-1 på ett snabbt och pålitligt?
- Vilken metod använder västerås stad för utvärdering av sina upphandlingar? Vilka andra metoder finns som inte används idag?
- Hur kan Västerås stad bättre ta hand om det material som inte går att källsortera?
1.3 TEORI
Under teoridelen beskriver ni befintlig forskning och teorier och fördjupar er i ämnet. Fokusera på teorier och tidigare studier som har anknytning till studiens ämne och visa hur dessa hänger ihop.
Riktlinjen för teoriavsnittet är att det ska vara “uttömt”, dvs. att all fakta och tidig forskning som är relevant för er studie ska finnas med, inget ska utelämnas.
Syftet med teoridelen är att sammanfatta, analysera och tolka vad andra har gjort och på så sätt hitta argument och motiv för din egen studie och varför den är relevant. För att undvika omedvetet plagiat är det noga att referenser anges tydligt där det använts.
Teorin kan t.ex. hämtas från:
- alternativa undersökningar
- vetenskapliga artiklar
- kurslitteratur eller annan litteratur
Ett bra ställe att hitta material till teoridelen är att söka i de databaser som finns.
Här nedan hittar ni ett exempel med en förklaring hur det går att skriva en teoritext och väva in argument och källor på ett bra sätt:
2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT / “METOD”
Under denna del redogörs hur studien har genomförts.
Tillvägagångssättet ska innehålla:
- Innehålla tillräcklig information för att kunna replikera studien med samma resultat
- Vara tydlig och detaljerad
- Beskriva steg för steg hur arbetet eller undersökningen kommer att genomföras
- Beskriver hur deltagare i studien valdes ut, vilka variabler som påverkar resultatet
Hur ska arbetet/undersökningen genomföras? Alla vetenskapliga undersökningar genomförs med kända och väl verifierade metoder. Dessa lämpar sig för olika typer av mål och syften. Det är viktigt att metoden överensstämmer med mål och syfte, liksom att ni väljer rätt verktyg för undersökningen av problemet.
Viktigt att tänka på är att valet av metod avgör även hur resultatet ska analyseras, det är därför viktigt att samtidigt fundera på hur analysen ska genomföras.
Tillvägagångsättet är helt avgörande för trovärdigheten i resultatet.
3. DATAINSAMLING
Här redovisar ni objektivt och utan värderingar er empiri.
Det är bra att upprepa frågorna igen och besvara dessa en i taget då det gör det enkelt att se vilka frågor det var som ställts och svaren på dessa utan att behöva bläddra tillbaka till frågeställningarna i tidigare kapitel.
Det är viktigt att ni endast rapporterar resultat som siffror, statistik eller svar på frågor här och inte börjar analysera redan här. Det kan innebära att denna del inte blir särskilt lång utan att det går att visa denna del helt och hållet i en eller ett fåtal tabeller.
För tekniska rapporter där tester gjorts på ex. en maskin eller liknande, så kan denna del istället vara väldigt lång då det kan vara bra att lägga in bilder och variabler för att visa vad som gjorts och vilken effekt det fick.
Här hittar ni en film som beskriver hur ni kan göra för att väva in svaren från intervjuer på ett bra sätt i texten utan att för den delen klippa in en hel intervju:
4. ANALYS
Under denna rubrik sker hela den objektiva analysen och tolkningen av undersökningens resultat genom koppling till teori. Koppla alltså genom din analys resultatet till den teoretiska utgångspunkten i del 1.1 och gör en strukturerad jämförelse.
Analysens syfte är att jämföra, hitta mönster och förklara samband kring det resultat du har fått fram under datainsamlingen.
För att detta inte ska bli åsikter eller ren spekulation behöver detta kopplas till tidigare kunskap inom ämnet som ni skrivit om i teoriavsnittet.
Genom att använda teoriavsnittet som måttstock, så kan ni värdera och dra slutsatser om ert resultat på ett objektivt sätt.
Exempel:
Ni har mätt hur snabbt en bil kan köra som snabbast – 600km i timmen och visat detta i er empiridel/datainsamling hur detta har mätts.
I sig själv betyder det varken långsamt eller snabbt. För att kunna säga något om detta nummer, så måste ni sätta det i relation till något annat. Om ni i teoriavsnittet har förklarat att de flesta bilar, över 95%, som snabbast kör runt 250-300km i timmen, så kan ni nu objektivt säga att bilen ni har mätt är snabbare än 95% av alla bilar.
Detta är nu en objektiv slutsats som läsaren själv kan se i arbetet hur denna slutsats har dragits.
5. DISKUSSION OCH KRITISK REFLEKTION
Diskussionen består av i huvudsak två delar – resultatdiskussion och en kritisk metodanalys/reflektion.
Resultatdiskussionen diskuterar resultatet som arbetet kommer fram till i förhållande till det större sammanhang arbetet befinner sig inom.
Bra punkter att ta upp här är:
- Hur blev resultatet i förhållande till tidigare studier eller hur det ser ut i samhället i övrigt?
- Blev det som du förväntade dig? Om det blev det, vad tror du det beror på? Om det inte blev som du förväntade dig, varför tror du det?
- Hur kan resultatet tolkas utifrån dina beräkningar?
Kritisk reflektion innebär att ni kritiserar er egna studie och visar på ett ärligt sätt om saker inte fungerade som det var tänkt. Om misstag gjorde som upptäcktes först senare eller om t.ex. frågor under intervjuer eller enkäter kan ha misstolkats och därmed påverkat resultatet på något sätt (både i positiv och negativ riktning).
Bra punkter att ta upp här är:
- Fungerade de instrument som användes på det sätt som avsågs?
- Finns det något som kunde gjorts bättre eller uppstod det problem under studien som inte kunde förutses i förväg?
- Är undersökningens källor trovärdiga?
- Hur har data samlats in? Hur har deltagare till enkäter eller intervjuer valts ut?
- Vilka mätinstrument eller maskiner har använts, till vad och har de använts på rätt sätt?
Material hämtat hos t ex Statistiska centralbyrån har hög vederhäftighet (validitet = giltighet/trovärdighet), medan material hämtat från Internet, utan att källan kan verifieras har låg validitet. Ett annat begrepp är Reliabilitet, som är ett mått på undersökningsmetoders mätnoggrannhet. Kravet på både validitet (att det som mäts verkligen är det som avses) och reliabilitet (att det som uppmätts är korrekt uppmätt) måste uppnås.
6. SLUTSATSER
Baserat på vad ni kommit fram till samt på undersökningens syfte, avger ni här er yrkesmässiga/professionella rekommendation till dem som kan dra nytta av undersökningens resultat.
Ett bra tips här är att ange studiens frågeställningar som underrubriker och kortfattat besvara dem här. Dessa svar ska bygga på ert resultat och er analys och alltså vara objektiv.
Slutsatser kan alltså inte vara eget tyckande eller spekulation.
7. REKOMMENDATIONER
Om frågeställningarna på ett tydligt och relativt kortfattat sätt redan har besvarats i analysen så kan detta kapitel utelämnas. Är dock analysen lång och komplicerad så kan detta stycke vara ett bra ställe att visa för läsaren att frågorna är besvarade.
Rekommendationer brukar innehålla två delar
- Rekommendationer till företaget eller verksamheten där studien utförts vad som kan förbättras eller förändras utifrån studiens slutsatser
- Rekommendationer för fortsatta studier för att se om resultatet går att användas i flera sammanhang.
8. KÄLLFÖRTECKNING
Källförteckningen är en viktig del i arbetet då det understödjer allting du har skrivit i arbetet. Utan en korrekt förteckning så är inget du sagt relevant. Därför ska den vara väl genomarbetad och exakt.
Se sidan referenshantering för hur referenser hanteras.
BILAGOR
I bilagor samlas allt som inte är nödvändigt för att följa och förstå framställningen i huvuddelen, t ex materialdata, omfattande beräkningar och programkoder eller detaljerade metodbeskrivningar. Här kan man också placera figurer som är för stora för att infoga i den löpande texten. Bilagorna ska utformas så att de kan fungera som självständiga dokument, dvs man ska inte behöva läsa i huvuddelen för att kunna förstå innehållet i resp. bilaga. Bilagornas sidor numreras för sig.